Min vän T tycker om stående skämt. Jag är lite tveksam till om T själv vet om att han har dragit dem flera gånger; däremot är jag helt säker på att han tycker om dem. Skämten handlar ofta om ords innebörd. Ett av skämten, som jag alltid åker dit på, berör boende. När jag är i Ludvika och ringer honom brukar han fråga ”Är du hemma?” ”Ja,” svarar jag, för Ludvika är mitt hem om än inte där jag bor. Den här distinktionen gör inte T, som menar att hem är där man bor. Och eftersom jag inte bor i Ludvika längre kan jag inte vara hemma när jag är där, påtalar han för Fortsätt läsa
Besvärande insekter
Lilla Sandsjön och ett makalöst skådespel
En långgrund, enslig sandstrand. En spegelblank skogssjö. Avsaknad av blodiglar, något min far annars hade varnat för, för när han badade där på 50-talet fanns det minsann sådana där. En ljummen sommarkväll i finnmarkens mitt. Vad kunde gå fel? Ledtrådarna finns redan, men jag ska förklara. Fortsätt läsa
Bredsjön, där F lyfter en bänk
Det var hög tid för en kopp te, men Östertjärns omgivningar lockade inte till tedrickande, trots grillplats. Vi begav oss till nästa sjö, Bredsjön, som precis som Östertjärn också har en namne i kommunen, i Bredsjöns fall några mil österut. Den här är den större av de två. När vägen delade sig i två tog vi höger, för enligt kartan fanns det ett hus åt vänster och vi bedömde det som osannolikt att husinnehavarna skulle uppskatta att två främlingar badade på deras tomt, i och med att de valt att bosätta sig mitt ute i skogen i det enda huset vid en enslig sjö. Fortsätt läsa
Lejbergstjärn
Vad är det första man gör när man har nått sitt mål, efter en och en halv timmes promenad i stiglös terräng, rakt ut i vildmarken? Man ringer ett videosamtal till sin fru för att bevisa att man är framme. I alla fall om man är min vän F. Målet för dagen var Lejbergstjärn, och från förra veckan minns ni den fantastiska cliffhangern som hintade om att ni skulle få reda på vad som är så unikt med den. Tiden är nu mogen för dess avslöjande: Fortsätt läsa
Stängselmosstjärnen
Projektet inleddes med dramatik då det visade sig att jag hade placerat handduken i en myrstack. Jag, och myrstacken, var när detta uppenbarade sig belägna på en minimal tuva en bit ut i tjärnen, och detta krävde att många beslut fattades på kort tid. Lyckligtvis för min skull, men inte för lösnummerförsäljningen, fattade jag så pass kloka beslut att jag kom i land utan att åter trilla i. Dessutom vann jag striden om handduken. Fortsätt läsa
581 sjöar 