Ett av mina tidigare minnen än Smaktanten. Smaktanten jobbade i charken på Ica Matmäster vid Marnäs torg. Jag minns inte hur gammal jag var när det här begav sig, men jag minns att jag satt i barnsitsen på kundvagnen som mor min körde. När Smaktanten jobbade och mamma köpte rökt skinka eller vad det nu kunde vara fick jag smaka någon trevlig charkprodukt. Det godaste jag bjöds på var en paprikaost. Vi köpte aldrig den och jag har inte smakat paprikaost sedan dess.
Fortsätt läsaMarnäs
Husen vid Hyttbacken sydväst om Gårlången
På Hyttbacken i Ludvika står några äldre byggnader som vid första anblick ser ganska oansenliga ut. Ja, för det otränade ögat ser de ganska oansenliga ut även vid en andra anblick. Men faktum är att dessa byggnader är några av de äldsta kvarvarande i hela Ludvika. De får finnpörtet på Finngammelgården i Skattlösberg att te sig närmast modernt med 1771 som sitt förmodade byggår. Husen på Hyttbacken är från sent 1600-tal eller tidigt 1700-tal och uppförda precis intill Ludvika ström, den korta men kraftiga fors som binder samman sjöarna Väsman med Gårlången/Hillensjöarna, och som är själva anledningen till att det över huvud taget finns ett Ludvika. För det var Ludvika ström som Gustav Vasa runt 1550 tyckte var ett schysst vattendrag att utnyttja för stångjärnssmide, och här anlades snart Sveriges första kronobruk, det vill säga ett statligt ägt järnbruk. De gamla byggnaderna vid Ludvika ströms kant minner om forna tider, när Ludvika var en industriort utan att orden ABB och HVDC-kontrakt behövdes. I sin enkelhet utgör de en fin kontrast mot Ludvika herrgård med tillhörande byggnader längre uppströms.
Hyttbacken är inringat i rött mitt emellan Gårlången och Väsman. Karta från Lantmäteriet. Fortsätt läsa