Hommanbergstjärn, Granbergsplan och vi

Uppe i kommunens norra delar finns flera fina naturreservat. Utöver det som blev aktuellt senare under den här turen, Malingarna, finns fin utsikt vid Tansväggen, ett helt ledsystem i väglöst land i Gyllbergen och hällristningar på toppen av Hästbergs klack.

Fast just den här bilden är tagen vid Skuthamn samma höstdag som badturen vi snart kommer till. Den är inte efterbehandlad mer än att den är hårt beskuren.
Fortsätt läsa

En myggfri Slogtjärn är en bra Slogtjärn

Stigen från Hökfallets grind söderut ner mot Låsån är bitvis otydlig, men gör som vi och gå där ni tror att den är så kommer ni nog rätt. När ni kommer in i gammelskogen är den tydligare. Stigen korsar Låsån, och jag var nyfiken på vilken sorts bro som använts. En enkel spång? En modern gångbro med räcken? Eller något äldre som en gång i tiden hållit för häst och vagn? Svaret visade sig vara: Ingen bro alls.

Fortsätt läsa

Kvarntjärn: Köldrekord

Kvarntjärn sydost om Stora Låsen satte nytt köldrekord för sommarbad. Aldrig tidigare har jag badat i tolvgradigt vatten i juni. Jag önskar att jag hade kunnat skriva att den strålande middagssolen snabbt värmde upp mig när jag kom upp, men så var inte fallet. Molnen låg över hela himlen och hade bäddat ner solen ordentligt. Regnet hade åtminstone gett med sig, men varmare än 10,5 i luften var det inte. Kvarntjärn var inget vidare bad.

Fortsätt läsa

Skattlösbergs Vintertjärn, högsommarvärme

När jag skriver det här har det varit mitt favoritbadväder i flera dagar! Över 25 grader varmt, låg myggtäthet och, när den här badturen togs, viss blåsighet. Jag var i rätt landskap i några dagar och råkade visst få med mig något av min frus rastlöshet, så plötsligt på kvällen efter kulturjobbet utbrast jag, något okaraktäristiskt, till mor och far att vi antingen sätter igång med något på gården eller åker någonstans. Far min tyckte att det behövdes planeras lite mer först innan det gjordes något (det betyder ligga på soffan och titta på hur solljuset faller mellan träden), så mor och jag gick den kortare av de två vandringslederna i Skattlösberg, den med det sakliga namnet Lilla leden. (Ni kan aldrig gissa vad den längre heter!)

Fortsätt läsa

Tio år med 581 sjöar

Idag, 4 juli 2025, är det precis tio år sedan F och jag gav oss ut på den där allra första badturen som la grunden för vad som komma skulle. Idag ska vi i fri form blicka tillbaka på de tio år som har gått. Ni får hålla tillgodo med det nästan ostrukturerade kåseriet; det var först igår som tanken slog mig: ”Var det inte i dagarna tio år sedan första sjön?” Jo, det var det. Här är första delen av två av Martin Minns Mtillbaka. Blir ni inte nöjda får det bli ett annat upplägg vid 20-årsjubileet.

Vid sjö nr 1 Lejbergstjärn, 4 juli 2015. Det var pga mygg inte alls så fridfullt som det verkar. Foto: F.
Fortsätt läsa

Stentjärn nr 2 av 4

Sommardagen gick vidare och hade så långt fört med sig det unika i att alla medföljande hade badat i alla sjöar. Skulle trenden fortsätta? Oddsen var emot oss. Stentjärn nummer 1, med sitt gungfly och sin totala avsaknad av ställen där man kontrollerat och i sakta mak kunde ta sig i sjön, skulle visa sig vara en barnlek jämfört med Stentjärn nummer 2. Det var i alla fall konsensus bland mina medbadare. Man kan uttrycka det som att jag tillhörde minoriteten som såg möjligheter snarare än problem med den här tjärnen.

Just här går det inte att gå i.
Fortsätt läsa

Stentjärn nr 1 av 4

Samlingsnamnet Stentjärnarna finns på två platser i Ludvika kommun. På båda platserna ligger det en tjärn på vardera sida om en grusväg med ungefär 150 meter mellan dem. Respektive tjärn syns från vägen.

Samlingsnamnet Hälltjärnarna finns också på två platser i Ludvika kommun. På båda platserna ligger tjärnarna norr om vägen och syns inte från vägen.

En Stentjärn sedd från vägen.
Fortsätt läsa

Smaktanten

Ett av mina tidigare minnen än Smaktanten. Smaktanten jobbade i charken på Ica Matmäster vid Marnäs torg. Jag minns inte hur gammal jag var när det här begav sig, men jag minns att jag satt i barnsitsen på kundvagnen som mor min körde. När Smaktanten jobbade och mamma köpte rökt skinka eller vad det nu kunde vara fick jag smaka någon trevlig charkprodukt. Det godaste jag bjöds på var en paprikaost. Vi köpte aldrig den och jag har inte smakat paprikaost sedan dess.

Fortsätt läsa

Strandade i finnmarken

I somras gick det inte alls som det var tänkt. Jag hade planerat en massbadstur med åtminstone sju nya sjöar. Jag skulle visa mina vänner Gubbudden och utsikten över relativt vidsträckta vatten, ta med dem ner i Bergtjärn och Bävertjärn och vandra förbi Bråthöjdstorp i deras sällskap. Nu säger ni att de där namnen inte säger er något, och önskar att jag slutar namedroppa ortnamn som ni inte har någon relation till. Det är just det som är problemet. De säger mig nämligen ingenting heller, för vi kom vi aldrig dit! En sten som stack upp ur vägen och bet min bil i oljetråget hade andra planer för vår badtur. Så vi fick ta det från därifrån. Från stenen. Från mitt ute i ingenstans.

Bad-o-tur.
Fortsätt läsa