Gräset var vått men inte stigen. Himlen var mulen men inte regnig. Jag hade gummistövlar. Till och med I hade gummistövlar. Skifsen runt 2017 startade med en behaglig promenad längs Skifsenleden, en 22,5 km lång vandringsled mellan Säfsen och Skifsen. Vi skulle förstås inte gå hela leden, för den går bara direkt förbi sex sjöar och det är lite dålig utdelning för två mils vandring. Som jämförelse har jag planerat turer med det dubbla på halva sträckan. Dagens plan var alltså någonting däremellan. Brakotjärn skulle bli vårt första av sex badstopp under nio kilometer. Tja, sju badstopp blev det ju, men i sex unika sjöar. Fortsätt läsa
vildmark
Skifsen runt 2017
Ibland behöver en ändra sig. Vara flexibel. Tänka om och tänka nytt. På jobbet är det inga problem för mig. Jobbar en med människor går det sällan att följa en detaljerad planering och en hittar sig ofta i situationer där improvisation är vägen framåt. På fritiden och ute i skogen är det skillnad. Har jag planerat en badtur som innebär 7,5 kilometers gång i stiglöst land, nio sjöar, sex berg och en massa barr i gummistöveln tycker jag alls inte om när verkligheten sätter käppar i hjulet för mig. Det gjorde verkligheten denna 5 augusti, när I och jag hade planerat att följa upp fjolårets Motvindsbad med en tur med betydligt behagligare väder. För vädret hotade med att inte vara ett dugg behagligare och den stiglösa skogen var nyregnad och tanken på att sova i tält under skyar som verkade kunna öppna sig när som helst lockade inte särskilt mycket. Fortsätt läsa
Predikstolen, Tansväggen och … Lorttjärn
Det finns en del oförtjänta namn i skogarna häromkring. Namn som inte alls verkar beskriva platsen ifråga, men som ändå har klamrat sig fast, hävdat sin rätt, och står att läsa på kartor och vägskyltar. Silverhöjden är ett bra exempel. Den som förväntar sig en solglittrande, högt belägen by med pittoreska gårdar blir troligen ganska besviken av att komma ner i en djup dal med en gudsförgäten camping och en stor röd hangar med texten Överskottslager i stora vita bokstäver. I stan har vi Ludvika ström, som efter vattenkraftverkets byggnation knappt gör skäl för namnet Ludvika rännil. Längst bort i väst ligger Antiberget, som inte alls är en dal som man skulle kunna tro, utan ett berg.* Och flyttar vi än en gång blicken över kartan, till de nordligaste utposterna (sånär som på det konstiga hornet som utgör kommunens allra nordligaste spets) möts vi av det föga lockande namnet Lorttjärn, som är dagens sjö att redovisa. Fortsätt läsa
Sjöstatistik 2016
Ifjol delade jag upp sjöstatistiken på tre inlägg (här, här och här). I år trycker jag ihop det till en enda koncentrerad smash. Tänk SM-finalen i innebandy: ett helt års koncentrerat arbete vars frukt ska skördas under 60 minuter. Fortsätt läsa
Vinterbad 2016: Laxsjö-Flatnan
”Det är lugnt, där finns det gott om granruskor. Så lägger vi stenar bakom hjulen och knuffar en meter i taget.” S2 hade redan tänkt ut lösningen ifall vi inte på tillbakavägen skulle komma upp för den istäckta backen som låg framför oss.
”Jo men jag vet inte om jag vill köra fast igen över huvud taget. Förra gången åkte det förbi skoterförare och skrattade åt oss. Jag tyckte inte om det.”
”Så halt är det väl inte? Du har väl vinterdäck på bilen?”
Halt.
”Mellaneuropeiska*. När vi stannade gled vi i sidled några decimeter.”
S2 ryckte på axlarna. ”Visst, du kör så du bestämmer,” sa han men han menade ”tråkmåns”. Fortsätt läsa
Motvindsbad 4: Varg och besvikelser på Stora Kullerberget (del 2)
Resumé: I och jag har jagats av vargar upp på Stora Kullerbergets topp och ska sova över där i väntan på hjälp. Typ. Läs här för en längre och kanske mer nyanserad bild. Eftersom telefonen hade lagt av utgörs bilderna i det här inlägget av bilder från tidigare besök på berget.
Lejensjöarna från toppen 2012.
Motvindsbad 4: Varg och besvikelser på Stora Kullerberget (del 1)
Efter tre kalla bad (här, här och här) i hög blåst ska jag ta er med på avslutningen på en dag där mycket gick fel och än mer oss emot. Ni ska få följa med ner till projektets absoluta bottennivå, trots altituden, och se hur litet som krävdes för att ta sig upp därifrån igen. Ta på er något vindtätt och ät ordentligt så går vi.
Motvindsbad 3: Mästerbadaren och hans lärling vid sjön Hån
2016 är året när 581 sjöar provar djärva grepp. Knappt har ni hämtat er från den icke strikt kronologiska redovisningen av sommarens bad förrän nästa nyhet står för dörren: bloggens första gästskribent! I står för redogörelsen av besöket vid sjön med det lustiga namnet Hån, som ser ut ungefär så här:
Motvindsbad 2: Säfssjön – besynnerliga rör och normala kantareller
Precis som Älgsjön ligger Säfssjön i Fredriksberg och har en officiell badplats (dock inte kommunal), vilket ger en badplats på 304 invånare vilket sannerligen inte är illa. Vi, I och jag, var dock inte på väg till dagens andra iordningställda badplats. För en sjö med en så märklig geografisk formation som Tjärmanen skulle givetvis bebadas från udden i fråga. I sjöns norra ände är en istappliknande spets fäst, 400 meter lång och ibland så smal som några få meter, och jag ville förstås se hur den såg ut inte bara på kartan utan även i verkligheten.
Inringad: Tjärmanen. 1: Badställe. 2: Ön Lusen. 3: Officiell badplats. 4: Anläggning för grundvattentäkt för Fredriksberg på Hällholmen. Fredriksberg och Säfsen i sydväst respektive sydost. Satellitbild från Lantmäteriet.
Oktoberbad 2016: Nättjärn
Det är mycket att tänka på inför lågsäsongsbad. Hur tungt blir det för S2 och mig att bära en Ikeakasse med ved en kilometer genom kuperad skog? Är det lättast att bära i de korta eller de långa handtagen? Är jag tillräckligt varmt klädd för att bekvämt kunna luta mig tillbaka och njuta av en efter-badet-kopp varm dryck? Är jag tillräckligt svalt klädd för att inte bli genomsvettig av att släpa nämnda Ikeakasse upp och ner i kråkbärsriset? Frågorna att hålla koll på är många*. Inte undra på att jag den här gången inte ägnade en tanke åt hur det skulle vara att slå läger på nordsidan av en brant sluttning med frisk vind från väster. Fortsätt läsa
581 sjöar 