2016 är året när 581 sjöar provar djärva grepp. Knappt har ni hämtat er från den icke strikt kronologiska redovisningen av sommarens bad förrän nästa nyhet står för dörren: bloggens första gästskribent! I står för redogörelsen av besöket vid sjön med det lustiga namnet Hån, som ser ut ungefär så här:
Motvindsbad 2: Säfssjön – besynnerliga rör och normala kantareller
Precis som Älgsjön ligger Säfssjön i Fredriksberg och har en officiell badplats (dock inte kommunal), vilket ger en badplats på 304 invånare vilket sannerligen inte är illa. Vi, I och jag, var dock inte på väg till dagens andra iordningställda badplats. För en sjö med en så märklig geografisk formation som Tjärmanen skulle givetvis bebadas från udden i fråga. I sjöns norra ände är en istappliknande spets fäst, 400 meter lång och ibland så smal som några få meter, och jag ville förstås se hur den såg ut inte bara på kartan utan även i verkligheten.
Inringad: Tjärmanen. 1: Badställe. 2: Ön Lusen. 3: Officiell badplats. 4: Anläggning för grundvattentäkt för Fredriksberg på Hällholmen. Fredriksberg och Säfsen i sydväst respektive sydost. Satellitbild från Lantmäteriet.
Oktoberbad 2016: Nättjärn
Det är mycket att tänka på inför lågsäsongsbad. Hur tungt blir det för S2 och mig att bära en Ikeakasse med ved en kilometer genom kuperad skog? Är det lättast att bära i de korta eller de långa handtagen? Är jag tillräckligt varmt klädd för att bekvämt kunna luta mig tillbaka och njuta av en efter-badet-kopp varm dryck? Är jag tillräckligt svalt klädd för att inte bli genomsvettig av att släpa nämnda Ikeakasse upp och ner i kråkbärsriset? Frågorna att hålla koll på är många*. Inte undra på att jag den här gången inte ägnade en tanke åt hur det skulle vara att slå läger på nordsidan av en brant sluttning med frisk vind från väster. Fortsätt läsa
Motvindsbad 1: Älgsjön, som vi borde ha uppskattat mer
Vinden, i en uppskattad hastighet av tio meter i sekunden, ven in under dörren och kylde snart ut den fallfärdiga stugan. Elden hade slocknat för längesedan och jag vaknade huttrande i min sovsäck som bara nådde mig till bröstet. Hur hamnade I och jag här? I kommande fyra inlägg om sommarens sista – eller, som det kändes, höstens första – tre bad får ni följa badturen där mycket gick fel, en bråkdel gick rätt men allt ändå blev värt att komma ihåg. Jag kallar inläggsserien för Motvindsbad. Ni kommer förstå varför.
Fortsätt läsa
Mellansjön mellan Mellansjöberget och fäbodmarker
(Den Mellansjön som nämns i det här inlägget är den som ligger strax söder om Kullen i Grangärde finnmark. För sjön med samma namn vid Fredriksberg, se här.)
Ni vet hur ni ibland känner att ni vill ta hjälp av en 18-åring som levde för 110 år sedan för att beskriva er vardag? Denna känsla är viktig att bejaka, så idag får Dan Andersson åter beskriva skogen strax norr om Norhyttan dit min fru och jag begav oss en solig julidag.
Dunderberget 4: Älgen i Stora Långtjärn
Duggregnet upphörde och S2 och jag
trampade genom sank skog, förbi hjortonblommorna som om ett par månader skulle ha förvandlats till brandgula skapelser som vissa, men inte jag, kallar delikatesser. Stora Långtjärn, i norra änden av samma myr som Lilla Långtjärn, där vi fick lov att bygga en bro, var nästa mål. Kanske verkade den större av tjärnarna något mindre svårbadad – en viss tröst så här på den sena junieftermiddagen. Vi hade tillryggalagt tre tjärnar på tre och en halv timme och två och en halv kilometer* och befann oss alltså lika långt från en bra bit ut i ingenstans – vilket ju var där vi hade parkerat bilen. S2 hade fått exakt ingenting i utdelning på sitt fiskande och längtade förmodligen till en put-and-take-sjö. Kanske var det också därför som han höll extra utkik över sjön, för plötsligt ropade han till. Fortsätt läsa
Midsommarbad IV: Norsens sanduddar
Jag drömde i natt om en ny produktmärkning som skulle introduceras på den svenska marknaden. Märkningen skulle gälla alla produkter – från vykort via tomater till bensin – och visa konsumenten hur estetiskt tilltalande produkten var. Syftet med märkningen var, förstås, att kunden inte själv skulle behöva bedöma detta, utan tryggt kunna lämna ifrån sig denna tidskrävande och ångestframkallande syssla. Märkningen skulle utföras av ett företag i Kina, och logotypen skulle bestå av en svartvit blomma med lite pixliga kanter, vänd åt höger, ovanför en avlång rad med fem stjärnor mot en röd bakgrund. Så här, för något som har fått tre stjärnor (fast blomman var vissnare i drömmen): Fortsätt läsa
Dunderberget 3: Brobygge till ö i Lilla Långtjärn
Resumé: S2 och jag har lämnat bilen för strax över två timmar sedan, jag har badat i två ogästvänliga sjöar med en sammanlagd temperatur på 28 grader, vi är båda blöta om fötterna och solen har skinit i några minuter. Det är juni och tolv grader varmt. Fortsätt läsa
Stora Tossatjärn: the dybotten in disguise
Vi kan slå fast det med en gång: Stora Tossatjärn har ingenting attraktivt att erbjuda den landburne badaren. Trots mycket god tillgänglighet med en vacker skogsväg, ljuslila i mitten av midsommarblomster, längs hela nordsidan, var den här badupplevelsen sämst sedan Mellantjärnen, och då räknar jag med lågsäsongsbaden också. Tjärnen lurade mig totalt genom att till synes ha en fullgod, fast botten – ni vet en vanlig, naturskräpig sjöbotten med småpinnar och bark och annat. Därför var det med stor förvåning och mycket förtret som jag tog ett första steg och sjönk ner till knäet i dy. Stängselmosstjärnen gjorde sig påmind, likaså Lilla Käringtjärnen. Van dybadare som jag är vid det här laget visste jag att ett dopp i det här skulle innebära att hela jag skulle bli dyig – och det blev jag ju också, eftersom det inte fanns på kartan att avbryta badet. Vattnet i sig var inte obehagligt med sina 22 grader, men dyn och det som tjänade istället för botten och det snåriga buskaget som utgjorde strand var verkligen inte min kopp te, kaffe eller kombucha. Fortsätt läsa
Till salu vid Långtjärn
Innan S och jag besökte gravarna vid Björken tog vi dagens första bad i Långtjärn som ligger på skogen ovanför Norrvik, efter Stora och Lilla Prästtjärn. Valet av Långtjärn var ingen slump, eftersom det för det första ligger en fin badbrygga precis där vägen går mellan sjön och en sommarstuga uppe på en liten höjd, och för att stugan för det andra var till salu, så sannolikheterna att dess ägare a) firade midsommar där och/eller b) skulle misstycka att vi badade där bedömdes som lägre än vanligt*. Läget för sommarstugan är mycket vackert och hade varit perfekt om det inte vore för att vägen, om än sparsamt trafikerad, går precis utanför och alltså mellan stugan och sjön. Sannolikt ligger värdet på stugan ungefär hälften så högt som det skulle ha gjort om vägen hade gjort en avstickare på skogssidan om huset, men nu var det som det var med den saken och endast i mäklarannonsen märktes ingenting av vägen.
581 sjöar 