Det stör mig lite grann att det ställe som jag har återvänt flest gånger till under mina badturer inte ligger i Ludvika kommun, utan 900 meter in i Ljusnarsbergs kommun. Det stör mig också lite grann att jag kommer på, medan jag skriver det här, att det inte stämmer; jag har övernattat i stugan vid Skifsen lika många gånger och besökt Stora Låsen under badturer lika många gånger som jag varit till Högsjön.
Med det sagt är Högsjösand ett förbaskat fint ställe. Efter vår högsommartur – läs om Laxtjärn, Paskalamm och Stentjärnarna här och här – där bilen gick sönder kom vi till Högsjön framåt sen eftermiddag. Men själva sjön hade flyttat på sig!
När jag skriver det här har det varit mitt favoritbadväder i flera dagar! Över 25 grader varmt, låg myggtäthet och, när den här badturen togs, viss blåsighet. Jag var i rätt landskap i några dagar och råkade visst få med mig något av min frus rastlöshet, så plötsligt på kvällen efter kulturjobbet utbrast jag, något okaraktäristiskt, till mor och far att vi antingen sätter igång med något på gården eller åker någonstans. Far min tyckte att det behövdes planeras lite mer först innan det gjordes något (det betyder ligga på soffan och titta på hur solljuset faller mellan träden), så mor och jag gick den kortare av de två vandringslederna i Skattlösberg, den med det sakliga namnet Lilla leden. (Ni kan aldrig gissa vad den längre heter!)
Granskog med mycket blåbär. Här och var är träden gamla och har karaktär. Delar av leden går längs den gamla kärrvägen mellan byn och gården Hagen. Här är det brett och lättframkomligt.Rovfågel över finnmarkens kulturlandskap. Bilder från Lilla leden, Skattlösberg, Dalarna. Fortsätt läsa →
Idag, 4 juli 2025, är det precis tio år sedan F och jag gav oss ut på den där allra första badturen som la grunden för vad som komma skulle. Idag ska vi i fri form blicka tillbaka på de tio år som har gått. Ni får hålla tillgodo med det nästan ostrukturerade kåseriet; det var först igår som tanken slog mig: ”Var det inte i dagarna tio år sedan första sjön?” Jo, det var det. Här är första delen av två av Martin Minns Mtillbaka. Blir ni inte nöjda får det bli ett annat upplägg vid 20-årsjubileet.
Vid sjö nr 1 Lejbergstjärn, 4 juli 2015. Det var pga mygg inte alls så fridfullt som det verkar. Foto: F. Fortsätt läsa →
Sommardagen gick vidare och hade så långt fört med sig det unika i att alla medföljande hade badat i alla sjöar. Skulle trenden fortsätta? Oddsen var emot oss. Stentjärn nummer 1, med sitt gungfly och sin totala avsaknad av ställen där man kontrollerat och i sakta mak kunde ta sig i sjön, skulle visa sig vara en barnlek jämfört med Stentjärn nummer 2. Det var i alla fall konsensus bland mina medbadare. Man kan uttrycka det som att jag tillhörde minoriteten som såg möjligheter snarare än problem med den här tjärnen.
Samlingsnamnet Stentjärnarna finns på två platser i Ludvika kommun. På båda platserna ligger det en tjärn på vardera sida om en grusväg med ungefär 150 meter mellan dem. Respektive tjärn syns från vägen.
Samlingsnamnet Hälltjärnarna finns också på två platser i Ludvika kommun. På båda platserna ligger tjärnarna norr om vägen och syns inte från vägen.
Ett av mina tidigare minnen än Smaktanten. Smaktanten jobbade i charken på Ica Matmäster vid Marnäs torg. Jag minns inte hur gammal jag var när det här begav sig, men jag minns att jag satt i barnsitsen på kundvagnen som mor min körde. När Smaktanten jobbade och mamma köpte rökt skinka eller vad det nu kunde vara fick jag smaka någon trevlig charkprodukt. Det godaste jag bjöds på var en paprikaost. Vi köpte aldrig den och jag har inte smakat paprikaost sedan dess.
I somras gick det inte alls som det var tänkt. Jag hade planerat en massbadstur med åtminstone sju nya sjöar. Jag skulle visa mina vänner Gubbudden och utsikten över relativt vidsträckta vatten, ta med dem ner i Bergtjärn och Bävertjärn och vandra förbi Bråthöjdstorp i deras sällskap. Nu säger ni att de där namnen inte säger er något, och önskar att jag slutar namedroppa ortnamn som ni inte har någon relation till. Det är just det som är problemet. De säger mig nämligen ingenting heller, för vi kom vi aldrig dit! En sten som stack upp ur vägen och bet min bil i oljetråget hade andra planer för vår badtur. Så vi fick ta det från därifrån. Från stenen. Från mitt ute i ingenstans.
Nu undrar ni vad för intressant ni kommer att få lära er om Mörttjärn, denna intetsägande lilla sjö sydost om Älgsjön i kommunens västra utmarker. Det undrar jag också, för den stack inte ut på något sätt. Jag kan nämna att det växte odon och blåbär där, att marken på sina ställen var blockig vilket gjorde det svårt att ta sig fram men lätt att sitta och fika, och att tuvan jag badade från hade en liten spång ut till sig. Det här är attribut Mörttjärn delar med dussintals andra sjöar i kommunen (dock inte längre spången, den sjönk ner i myren när jag klev på den och kom inte upp igen). Ni får ursäkta likgiltigheten men 175 sjöar in på projektet går det bara att konstatera att Mörttjärn inte var mer spännande än så, så vi vidgar vyerna till vandringsleden vi gick på därefter. Vandringsleden heter också Mörttjärn och är mer sevärd än tjärnen.
Mörttjärn, Fredriksberg, 30 juli 2024.
Från Mörttjärn (sjön) satte Mörttjärn (leden) av rakt upp. En uppstickande klippa ute på ett igenväxande hygge väckte vår nyfikenhet och vi trängde igenom hundra meter sly för att se vad det var för något. Det var just en uppstickande klippa, så vi klättrade upp på den. 180 grader utsikt väntade på oss däruppe.
Mörttjärn i förgrunden, Älgsjön i bakgrunden. Den här klippan var både hög och brant i verkligheten. Trams, tyckte kameran.
Stigen planade ut och bar spår efter att nyligen ha underhållits. Småträd som haft oturen att växa för nära stigen hade kapats. Är det ett ideellt arbete eller kan man faktiskt få betalt för att gå längs vandringsleder och se till att de är framkomliga? I så fall är jag lite, lite sugen på att sadla om.
***
Det här inlägget var det sista från S2:s och min tur till Fredriksberg i somras. 13 km gång, fem bad och två restaurangbesök. En alldeles lagom bekvämlighetsnivå att bygga vidare på. För att läsa inläggen i kronologisk ordning, till skillnad från hur de publicerades, kommer rätt ordning här:
Löpnummer: 174 Datum: 2024-07-30 Höjd över havet: 299 meter Område: Fredriksberg
Väder: 20,5 grader, halvklart Vattentemperatur: 19 grader Botten: okänd (-) Vatten: u.a. (3) Strand: myr (2) Placering: ett par km söder om Fredriksberg (2) Tillgänglighet: 50 meter kuperad skog från vägen (3) Faciliteter: – Officiell badplats: nej Folk: 0 Fiskesjö: kanske tidigare Närmaste andra sjö: Älgsjön (350 meter) Återvända: nej
(Den Mellansjön som nämns i det här inlägget är den i Fredriksberg. För den söder om Kullen i Grangärde finnmark, se här.)
Det är på dagen ett halvår sedan som S2 och jag tog sommarens bästa badtur i trakterna runt Fredriksberg. Det är stor skillnad på slutet av juli och slutet av januari, både i allmänhet och personligt. Jag har samlat några av skillnaderna här.
Återigen får man vara försiktig med vad man önskar sig. Förra årets bloggstatistiksinlägg avslutades med orden ”med förhoppning om ett stort och spännande badår 2024”. Jag såg framför mig överraskande upptäckter av sällan besökta, utsökt lämpliga badställen, möten med vilda djur, vandringar förbi ödehus. Det jag inte avsåg var att jag skulle köra sönder bilen på en sten alldeles i början av junituren, men det hade jag ju inte specificerat så jag får väl skylla mig själv.
581 sjöar 