Allt du behöver veta om Mörttjärn

Nu undrar ni vad för intressant ni kommer att få lära er om Mörttjärn, denna intetsägande lilla sjö sydost om Älgsjön i kommunens västra utmarker. Det undrar jag också, för den stack inte ut på något sätt. Jag kan nämna att det växte odon och blåbär där, att marken på sina ställen var blockig vilket gjorde det svårt att ta sig fram men lätt att sitta och fika, och att tuvan jag badade från hade en liten spång ut till sig. Det här är attribut Mörttjärn delar med dussintals andra sjöar i kommunen (dock inte längre spången, den sjönk ner i myren när jag klev på den och kom inte upp igen). Ni får ursäkta likgiltigheten men 175 sjöar in på projektet går det bara att konstatera att Mörttjärn inte var mer spännande än så, så vi vidgar vyerna till vandringsleden vi gick på därefter. Vandringsleden heter också Mörttjärn och är mer sevärd än tjärnen.

Från Mörttjärn (sjön) satte Mörttjärn (leden) av rakt upp. En uppstickande klippa ute på ett igenväxande hygge väckte vår nyfikenhet och vi trängde igenom hundra meter sly för att se vad det var för något. Det var just en uppstickande klippa, så vi klättrade upp på den. 180 grader utsikt väntade på oss däruppe.

Mörttjärn i förgrunden, Älgsjön i bakgrunden.
Den här klippan var både hög och brant i verkligheten. Trams, tyckte kameran.

Stigen planade ut och bar spår efter att nyligen ha underhållits. Småträd som haft oturen att växa för nära stigen hade kapats. Är det ett ideellt arbete eller kan man faktiskt få betalt för att gå längs vandringsleder och se till att de är framkomliga? I så fall är jag lite, lite sugen på att sadla om.

***

Det här inlägget var det sista från S2:s och min tur till Fredriksberg i somras. 13 km gång, fem bad och två restaurangbesök. En alldeles lagom bekvämlighetsnivå att bygga vidare på. För att läsa inläggen i kronologisk ordning, till skillnad från hur de publicerades, kommer rätt ordning här:

Över en bräcklig bro, Mörttjärn, Kontraster, Hemma hos Björn-Per, Ack, Värmeland, du sköna

Mörttjärn (vid Älgsjön, Fredriksberg)

Löpnummer: 174
Datum: 2024-07-30
Höjd över havet: 299 meter
Område: Fredriksberg

Väder: 20,5 grader, halvklart
Vattentemperatur: 19 grader
Botten: okänd (-)
Vatten: u.a. (3)
Strand: myr (2)
Placering: ett par km söder om Fredriksberg (2)
Tillgänglighet: 50 meter kuperad skog från vägen (3)
Faciliteter: –
Officiell badplats: nej
Folk: 0
Fiskesjö: kanske tidigare
Närmaste andra sjö: Älgsjön (350 meter)
Återvända: nej

Kontraster

(Den Mellansjön som nämns i det här inlägget är den i Fredriksberg. För den söder om Kullen i Grangärde finnmark, se här.)

Det är på dagen ett halvår sedan som S2 och jag tog sommarens bästa badtur i trakterna runt Fredriksberg. Det är stor skillnad på slutet av juli och slutet av januari, både i allmänhet och personligt. Jag har samlat några av skillnaderna här.

Fortsätt läsa

Bloggstatistik 2024

Återigen får man vara försiktig med vad man önskar sig. Förra årets bloggstatistiksinlägg avslutades med orden ”med förhoppning om ett stort och spännande badår 2024”. Jag såg framför mig överraskande upptäckter av sällan besökta, utsökt lämpliga badställen, möten med vilda djur, vandringar förbi ödehus. Det jag inte avsåg var att jag skulle köra sönder bilen på en sten alldeles i början av junituren, men det hade jag ju inte specificerat så jag får väl skylla mig själv.

På väg.
Fortsätt läsa

Över en bräcklig bro

Tidigare i år deltog jag i ett fascinerande samtal om Tun Jan Erik, enligt egen utsago Sveriges sista luffare, som vandrade längs Bergslagens vägar för hundra år sedan. Den som satt på informationen var en nittiofyraårig dam från Nyhammar, som villigt delade med sig av de historier om Tun Jan Erik som hon i sin tur fått berättade för sig av sin farfar.

Fortsätt läsa

Hemma hos Björn-Per

Det är juli och varmt och S2 och jag har just bockat av Såsken från sjölistan. Jag hade kunnat ta ungefär tre simtag och genom det stryka även Nedre Tällbergssjön från listan, eftersom de sitter ihop, men jag har sedan länge slutat göra det här lätt för mig. Det fanns tid för ett till bad innan det var middagsdags, så vi for en halvmil och trängde genom ytterligare oländig skog till en plats som är utmärkt som Tjyvstenen på kartan. Här finns det ju en historia någonstans. Silad genom årtiondena är det enda som jag hittar i våra dagar det här:

Fortsätt läsa

När sjöpojken kom till havet

Vi besökte en ö ute i havet häromveckan. Ön borde heta Äland, eftersom den ligger mellan Åland och Öland, men si så enkelt hade inte kartograferna gjort det för sig. Vi var på Äland Gotland i syfte att vila upp oss på det vis bara en fyrbarnsfamilj i en stuga på trettio kvadrat kan. I folkbildandets anda bebadade jag det omkringliggande havet för att ge er, kära läsare, en jämförelse med Ludvikas sjöar. Östersjön vs Östertjärn om ni så vill.

Fortsätt läsa

”Man behöver inte vara en barbar för att man ska ut i skogen”

Det är dags att presentera de senaste badturernas lyxprodukt, som förgyllt redan silverkantade skogsstrapatser. Jag har fått höra att jag tar med mig för mycket grejer när jag ska ut i skogen. Jag håller inte med. Det finns ingen anledning att göra avkall på bekvämlighet för att man vill vakna upp på en strand i finnmarken där fåglarna prasslar och vinden kvittrar i träden. Tvärtom, ju bekvämare desto större chans att det oftare blir av.

Så en vår köpte jag en bastu som ryms i en ryggsäck att ta med.

En studie i samarbete. Foto: C.
Fortsätt läsa

Lärktjärn och Strömsdal

När jag läser fantasy har jag ofta svårt att lista ut vilken storlek på det är på naturen i berättelsen. Är floden de kommer fram till bred som Pajso, Dalälven eller Nilen? Är branten de ska passera som stigningen från Fosksjön upp till toppen av Storvätteshågna eller som västsidan av Biskopsnäset, där den störtar ner mot Gårlången – visserligen dramatiskt men inte under så hemskt många höjdmeter? Tar det minuter, timmar eller dagar att rida förbi sankmarken som den elaka författaren placerat tvärs över närmaste väg in i fiendeland? Det här är ett stort problem för mig, i den mån problem kan vara stora när man läser fantasy, för jag vet inte hur upprörd jag ska bli över det hinder som dyker upp. Hur mycket kommer det sinka dem – mig – i deras jakt? Är det ett kort kapitels avstickare från huvudquesten eller kommer det bli Tom Bomdadill av alltihopa? För att inte försätta er, kära läsare, i samma osäkerhet och upprördhet ska jag förtydliga avstånd och storlekar efter bästa förmåga i det här inlägget.

Fortsätt läsa

Tveksamheter kring Gällingsflyets lämplighet som badsjö

Efter Kviddtjärn gick det brant uppåt och här snubblade vi över de jobbigaste av de 27 000 steg som dagen förde med sig. Lövberget och Gällingshöjden tog emot oss i gammal skog, som tyvärr verkar vara på väg att avverkas. En gata har huggits i nordsydlig riktning sedan vi var där ifjol, och det finns inte riktigt någon anledning att göra så om man inte ämnar omvandla skogen till timmer. Ska vi se det positivt? Utsikten kommer bli strålande. Åt öster ligger den långsmala Gällingen, och västerut kanske det kommer att bli fri sikt ända ner till Gravendal och Skärsjön.

Fortsätt läsa

Är det en baguette du har vid Kviddtjärns strand?

Jag ägde en Simca en gång. Det var ingen bra bil, men den var min och jag tyckte om den. Den slutade rulla lagligt innan jag började med det här badandet, men under dess glansdagar var den med på andra sorters badturer. När jag jobbade på kollo i grannkommunen hände det att vi for till Skräddartorpsfallet och badade med barnen. Det kunde bli diskussioner om vilka barn som skulle få åka i min bil, för den hade ”fett sköna säten”.

Här är vi på väg till Fest För Franska Fordon 2008. Nyckeln sitter i passagerardörren för förardörren gick inte att öppna utifrån.
Fortsätt läsa