När jag satt i aprilsolen och kontemplerade över det här inlägget kom jag till en insikt. Inget som skakar om världen i form av ett äpple som trillar ner från ett träd, men ändock en insikt, ödmjukande som få. Häng med här:

Här går jag omkring och säger att jag har badat i över etthundrafemtio sjöar i Ludvika kommun. Det är sant till en viss del. Ett mer rättvist uttryck vore ju att säga att jag har badat i delar av etthundrafemtio sjöar. Väldigt små delar. Ta mars månads bad till exempel. Det ägde rum i Lilla Laxsjön i kommunens nordöstra del, och det samtidigt som ungefär 99,947 procent av sjön var isbelagd. En bedrift i sig, kan man tycka, men avrundar man det har jag ju inte badat i sjön alls. Till allra, allra största delen är Lilla Laxsjön obebadad av mig. Ännu mindre blir mitt bad om man inte bara ser till ytan utan även till djupet. Under det snabba, obehagliga badet vid den lilla bäckmynningen rörde jag mig kanske i tre kubikmeter av sjöns volym. Med lite överslagsräkning och ett hastigt höftande av Lilla Laxsjöns medeldjup innebär det att jag enbart har badat i 0,0025 procent av sjön.

Den vinkeln tog det mig alltså nästan åtta år att komma på.

Det var S och jag som plöjde genom den oplogade tertiära länsväg W640 med önskemål om att inte köra fast denna sena marsdag. Det var i allra högsta grad fortfarande vinter i Dalarna, och fyrhjulsdrift och/eller bandvagn har varit att föredra framför familjebuss. Hade jag inte lärt mig någonting sedan jag senast körde fast här? Jo! Ungdomens dumhet hade till sist givit vika för ålderdomens klokskap, och fattas bara annat när jag fyller fyrtio i sommar. Vid infarten till Orrberget Vindkraftpark lämnade vi bilen i snöfallet och pulsade uppåt mot Lilla Laxsjön. Efter hundrafemtio meter, och tio meters höjdskillnad, vände vi för jag hade glömt yxan att hugga is med. Vid sjöns sydöstra kant finns inte mindre än tre (!) vindskydd bredvid varandra. Härifrån utgick vi på jakt efter öppet vatten.

Först gick vi söderut, till sjöns utlopp där Rikesbäcken tar över ansvaret för vattnet och delvis vårdslöst kastar ner det till Hästbergs-Flatnan fyrtiofem meter längre ner. Sjön var inte lättillgänglig så här års. Enligt mina efterforskningar skulle det inte vara så mycket snö i terrängen, kanske som mest tolv centimeter plus det som fallit under natten, men det visade sig vara felaktigt med en knapp halvmeter:

När det snödjupet stod mellan oss och den sida av utloppet som jag ville komma åt bestämde vi oss för att gå tillbaka. Tillopp är oftast bättre än frånlopp, och det skulle det visa sig vara även här. För vad sägs om det här badstället? En anonym bäck från trakterna kring Rumptjärn (jodå) gröpte ur tillräckligt med is för att ett engradigt liggbad skulle bli möjligt. Självklart blåste det upp just lagom till badet, så i visst snöfall på tvären äntrade vi en mycket liten del av Lilla Laxsjön och kom lika snabbt upp igen, med en försvarlig del bottensediment på oss.

Lilla Laxsjön

Datum: 2023-03-25
Löpnummer: 156
Område: Tuna Hästberg

Väder: -2 grader, visst snöfall
Vattentemperatur: 1 grader
Höjd över havet: 303 meter
Botten: någorlunda fast dybotten (2)
Vatten: u.a. (3)
Strand: frusen myr (3)
Placering: en bit väster om Tuna Hästberg (3)
Tillgänglighet: 100 meter bäckkant från skogsvägen (3)
Faciliteter: tre vindskydd, två dass och en grill vid sjöns sydöstra kant
Officiell badplats: nej
Folk: 0
Fiskesjö: ja
Återvända: nej

Övrigt: Laxsjön uttlas Lacksjön.